entry_id stringlengths 4 9 | headword stringlengths 1 75 | definition stringlengths 3 512 | type int64 0 2 | edition stringclasses 4
values | E1_match stringlengths 0 9 | E2_match stringlengths 0 9 | E3_match stringlengths 0 8 | E4_match stringlengths 0 8 | QID stringlengths 0 9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
E1_101 | Abborre | Abborre l. Aborre, Perca fluviatilis Lin., zool., en af våra allmännaste fiskar, typen för en särskild familj, Percoidæ, bland de taggfenige fiskarne, Acanthopterygii. | 0 | E1 | |||||
E1_102 | Abborren | Abborren förekommer i färskvattnen uti hela Europa och i det ryska Asien. Äfven uti inre hafsvikar lefver han tämligen allmänt, hälst der någon å eller bäck faller ut, så att vattnet är mindre salt ; och i Östersjön träffas han ända ute vid yttre hafsbandet, om också sparsamt. I djupt och klart vatten trifves han bäst,... | 0 | E1 | |||||
E1_103 | Abbot | Abbot, en hederstitel, som ursprungligen gafs åt hvarje äldre munk, men från 5 : te årh. uteslutande tillkom klostrens föreståndare, hvilka hade rättighet att af sina munkar kräfva ovilkorlig lydnad. Först i 6 : te årh. stadgades, att abboterna skulle vara prestvigda, hvilket förut ej alltid varit fallet, och det sjund... | 0 | E1 | |||||
E1_104 | Abbot | Abbot [ abbått ], Charles, Lord Colchester. Se Colchester. | 2 | E1 | E2_142 | ||||
E1_105 | Abbotsford | Abbotsford [ abbåttsfård ], en liten by i Skotland. Namnet verldsbekant genom Walter Scotts i närheten belägna bostad af samma namn. | 1 | E1 | E2_144 | ||||
E1_106 | Abbotstift | Abbotstift. Se Abbot. | 0 | E1 | |||||
E1_107 | Abbott | Abbott [ abbått ], Charles, Lord Tenterden, berömd författare i engelsk sjörätt, f. 1762, död 1832 såsom lord chief justice of Kings Bench ( president för konungens domstol ) i England, efter att först hafva aflagt många prof såsom skicklig sakförare. Hans arbete Treatise of the law relative to merchant ships and seame... | 2 | E1 | E2_147 | ||||
E1_108 | Abbott | Abbott [ abbått ], John Stevens Cabot, nordamerikansk prest och skriftställare, f. 1805 i Brunswick i staten Maine. Han har gjort sig bemärkt i synnerhet genom sin History of Napoleon samt The mother at home, ( öfvers. på svenska under titeln Modershemmet 1839 ; 4 uppl. 60 ) samt The child at home ( öfvers. Barndomshem... | 2 | E1 | Q28910 | ||||
E1_109 | Abbreviation Abbreviering | Abbreviation, Abbreviering ( af Lat. brevis, kort ), förkortning. Abbreviator, påflig kansliskrifvare, som uppsätter och utfärdar påfliga bref och handlingar m. m. Abbreviatur. 1 ) Förkortning i skrift. 2 ) Tonk., förkortning vid betecknandet af tonfigurer, förkortningstecken. förkorta ord eller uttryck ; använda förko... | 0 | E1 | |||||
E1_110 | Abbuna | Abbuna, riktigare Abuna. Se Abba. | 0 | E1 | |||||
E1_111 | Abcdarius | Abcdarius l. Abcdarie ( quasi - latinsk ordbildning ), en som håller på att lära sig alfabetet ; nybörjare i vetenskap och konst. Abcdarier, öknamn på Vederdöparne, emedan de till en början förkastade all vetenskap och konst. | 0 | E1 | |||||
E1_112 | Abchaserna | Abchaserna, tjerkessiska folkstammar i Abchasien. A. skildras såsom ett rått, men kraftfullt och krigiskt folk. Deras hufvudnäringar äro åkerbruk och boskapsskötsel ; vin, honung och buxbomträ de hufvudsakligaste handelsartiklarne. Fordom idkades slafhandel på Konstantinopel samt sjöröfveri, hvilka näringsfång dock und... | 0 | E1 | |||||
E1_113 | Abchasien | Abchasien l. Abassien, fruktbart land [ rättelse nf : aa0005 ] i vestra Asien, ryska Kaukasien, mellan Mingrelien och Svarta hafvet. Sedan 1864 under ryskt välde. | 1 | E1 | E2_158 | ||||
E1_114 | Abctuorium | Abctuorium l. Abgatorium, Lat. det första ordet bildadt af det latinska och det andra af det grekiska alfabetets tre första bokstäfver en ännu bruklig katolsk kyrkoinvigningsceremoni efter Gregorius den stores ritual. Den inledes med Sakarias lofsång ( Lukas I : 68 o. följ. ), hvarefter biskopen med sin staf skrifver k... | 0 | E1 | |||||
E1_115 | Abd | Abd, ett arabiskt ord, som betyder tjenare, slaf och ofta nyttjas såsom personnamn i förening med någon af islams benämningar på Gud, Allah, t. ex. Abd - allah, Guds tjenare ; Abd - el - kader, den starkes tjenare ; Abdu - l - latif, den huldrikes tjenare. | 0 | E1 | |||||
E1_116 | Abdallah | Abdallah,. 1 ) A., Muhammeds fader, en köpman, född 545, död 570 efter Kr. 2 ) A., farbroder till de båda första kalifernia af Abbasidernas dynasti. Död 754. 3 ) A. - ben - Jasin, stiftare af Almoravidernas rike i Marokko. Död 1058. | 2 | E1 | E2_161 | ||||
E1_117 | Abd - ar - rahman | Abd - ar - rahman. 1 ) Kalifen Jesids ståthållare i Spanien, var under det 8 : de årh. arabernas störste fältherre. Efter att hafva tryggat deras välde i nämnda land tågade han öfver Pyreneerna och hemsökte Frankrike med en stor här i afsigt att underkufva hela vesterlandet ; men han blef, 732, af Karl Martel slagen vi... | 2 | E1 | E2_165 | ||||
E1_118 | Abd - el - kader | Abd - el - kader, tapper arabhöfding, ryktbar genom sina strider i Alger mot fransmännen. A., hvilken föddes 1807 nära Maskara, var yngste sonen i en marbutfamilj ( se Marbut ), som räknade sina anor från de fatimidiske kaliferna. Denna föregifna slägtskap med Muhammed sjelf ökade det anseende, som A : s stora och ädla... | 2 | E1 | E2_166 | ||||
E1_119 | Abdera | Abdera, stad på Thraciens kust, vid floden Nestus, enligt sagan byggd af Herakles till minne af hans älskling Abderus. Var ursprungligen fri stad ; kom sedan under Filips af Macedonien välde, slutligen under romarnes. Beryktad för sina innevånares enfald ( deraf abderit och abderitisk ), ehuru män sådana som Democritus... | 1 | E1 | E2_167 | ||||
E1_120 | Abdikation | Abdikation ( af Lat. ab, af och dicare, förkunna ), afsägelse eller nedläggande af ett ämbete, en värdighet ; tronafsägelse. Abdikera, afsäga sig eller nedlägga ett ämbete, en värdighet, särdeles i fråga om regeringsmakt. Bland regenter, som abdikerat ; må anföras : den romerske diktatorn Sulla ( 79 f. Kr. ) ; de romer... | 0 | E1 | |||||
E1_121 | Abdomen | Abdomen, Lat., egentligen isterbuk, anat. och zool., användes numera i fråga om de högre ( vertebrerade ) djuren i betydelsen af buk - eller underlifs - regionerna af kroppen, emellan bröstet ( thorax ) och bäckenet ( pelvis ). I menssisko - anatomien indelas abdomen uti följande regioner : | 0 | E1 | |||||
E1_122 | Abdominal | Abdominal, hörande till underlifvet, abdomen. Se ofvan. | 0 | E1 | |||||
E1_123 | Abdominal - bihang | Abdominal - bihang, zool., de bihang till kroppen, som tillhöra abdominal - regionen. På de högre djuren, vertebraterna, vore visserligen de bakre extremiteterna ( på menniskan benen ) egentligen att betrakta såsom de hufvudsakligaste abdominal - bihangen ; men då de der fått en särskild upphängnings - och stöd - appar... | 0 | E1 | |||||
E1_124 | Abdominales | Abdominales, bukfeniga, zool., kallade Linné en inom fiskarnes klass af honom uppställd ordning, som har bukfenorna ställda bakom bröstfenorna. Sådana äro våra karp - fiskar Cyprinoider ), gädd - fiskar ( Esocider ), mal - fiskar ( Siluroider ). lax - fiskar ( Salmonoider ) och sill - fiskar ( Clupeider ), och då Linné... | 0 | E1 | |||||
E1_125 | Abdominal - fötter | Abdominal - fötter, zool., pariga bihang på leddjurens abdominal - segment, hufvudsakligen afsedda att vara rörelseorgan, men ofta förenade med eller till och med förvandlade till respirationsorgan. Så se vi hos tusenfotingarne ( Myriapoderna ), hos hvilka ännu de särskilda kropps - afdelningarna äro föga olika hvarand... | 0 | E1 | |||||
E1_126 | Abdominal - tyfus | Abdominal - tyfus. Se Tyfoidfeber och Nervfeber. | 0 | E1 | |||||
E1_127 | Abdon | Abdon, Hebr. ( tjenare ), en af Israels sexton domare ( Domareb. 12 : 13 ). Enligt någras mening densamme, som i 1 Sam. 12 : 11 kallas Bedan. | 2 | E1 | E2_181 | ||||
E1_128 | Abdu - l - asis | Abdu - l - asis, turkisk sultan från 1861, född 1830. Hans företrädare var hans broder Abdu - l - medjid. Genast från början af sin regering visade Abdu - l - asis allvarliga föresatser att reformera sitt land. Han stadfäste Chatt - i - sjerif från Gul - chane ( se Abdu - l - medjid ), nedsatte civillistan från öfver 7... | 2 | E1 | |||||
E1_129 | Abdu - l - hamid | Abdu - l - hamid, turkisk sultan 1774 - 1789, föddes 1725. Det turkiska riket, som under denne regent befann sig i ett tillstånd af både inre och yttre svaghet, nödgades, efter ett redan före A : s tronbestigning påbörjadt olyckligt krig mot Ryssland, sluta freden i Kutjuk - Kajnardji 1774, hvari till denna makt afträd... | 2 | E1 | |||||
E1_130 | Abdu - l - latif | Abdu - l - latif, berömd arabisk författare, f. 1162 i Bagdad, död 1231. A. efterlemnade 136 skrifter i teologi, juridik, grammatik, vältalighet och i synnerhet medicin. Understödd af sultan Saladdin i Damaskus de lärdes beskyddare studerade A. medicin först i Kairo, der han gjorde bekantskap med den lärde juden Maimon... | 2 | E1 | |||||
E1_131 | Abdu - l - medjid | Abdu - l - medjid, turkisk sultan 1839 - 61, f. 1823. Vid sin faders, Mahmud II : s, död fann den sextonårige, veklige fursten sitt rike i fullt uppror. Egyptens pascha Mehemed Ali hade nyss vunnit en afgörande seger vid Nisib ( vid Eufrat i Syrien ), och hans trupper hotade redan Konstantinopel. Genom de europeiska ma... | 2 | E1 | |||||
E1_132 | Abdu - l - mumin | Abdu - l - mumin, grundläggare af Almohadernas dynasti, sultan i Marokko, född 1101. A. var redan vid 18 års ålder en älsklingslärjunge af Ben Tumert, hvilken stiftade den muhammedanska sekt, som kallades Almohader. Han företog åtskilliga eröfringståg i norra och vestra Afrika, hvarunder han särskildt vände sina vapen ... | 2 | E1 | |||||
E1_133 | Abdu - l - vahhab | Abdu - l - vahhab, stiftare af Vahhabiternas sekt, föddes 1692 i Hilla vid Eufrat och dog 1787. Jfr Vahhabiter. | 2 | E1 | |||||
E1_134 | Abegg | Abegg, Julius Friedrich Heinrich, berömd tysk straffrättslärare, född 1796 i Erlangen, juris professor i Königsberg 1821 och i Breslau 1826. Död 1868. Han utgaf bland annat : System der Criminalrechtswissenschaft ( 1826 ), Untersuchungen aus dem Gebiete der Strafrechtswissenschaft ( 1830 ), Lehrbuch der Strafrechtswiss... | 2 | E1 | E2_198 | ||||
E1_135 | Abeille | Abeille [ abej ], Joh. Christian Ludw., tysk pianist, orgelspelare och tonsättare, f. i Baireuth 1761, d. 1832. Han var från år 1782 medlem af hofkapellet i Stuttgart och efterträdde derstädes Zumsteeg såsom konsertmästare. Hans kompositioner, som vittna om konstnärlig smak och bildning, utgöras af operor : Amor und Ps... | 2 | E1 | E2_200 | ||||
E1_136 | Abel | Abel, Hebr. Hebel ( eg. förgänglighet, fläkt ), Adams andre son, en from herde, hvilken blef ihjelslagen af sin äldre broder, Kain. Den bibliska berättelsen om hans död ( 1 Moseb. 4 kap. ) har blifvit poetiskt behandlad af Gessner, Byron, Paludan - Müller m. fl. | 2 | E1 | E2_202 | ||||
E1_137 | Abel | Abel, konung i Danmark 1250 - 52, Valdemar Seiers näst äldste son med Bengerd, föddes omkr. 1218. A., som redan 1232 blifvit af Valdemar utnämnd till hertig i Sönderjylland ( sedermera hertigdömet Slesvig ), gifte sig 1237 mot faderns vilja med Mechtild, dotter af konungens gamle fiende grefve Adolf IV af Holstein. Der... | 2 | E1 | E2_203 | E3_158 | E4_154 | Q27932 | |
E1_138 | Abel | Abel, Nils Henrik, norsk matematiker, född 1802 i Findö prestgård i Kristiansands stift, död i Froland vid Arendal 1829. Redan under sina skolår visade han stor fallenhet för matematiken och hade, innan han blef student ( 1821 ), genomgått flere af Eulers arbeten i denna vetenskap samt sjelf börjat bearbeta åtskilliga ... | 2 | E1 | E2_207 | E4_156 | Q124115 | ||
E1_139 | Abel | Abel, Karl Friedr., tysk tonsättare och virtuos, f. 1725 i Köthen, der hans fader var gambist vid hofkapellet. Först lärjunge af J. S. Bach i Leipzig, utbildade han sig derefter under Hasse i Dresden, der han fick anställning vid kapellet. Efter uppkommen oenighet med Hasse begaf sig den orolige och njutningslystne vir... | 2 | E1 | E2_204 | E4_155 | Q168539 | ||
E1_140 | Abel | Abel, Josef, tysk historiemålare, född i Aschach 1768, död 1818 i Wien. Studerade först i Wien under Füger och uppehöll sig sedermera åren 1801 - 1807 i Rom, der han snart gjorde sig känd som en framstående historiemålare. Han påverkades i hög grad af den ideala åsigt inom konsten, som i vårt århundrades början dref så... | 2 | E1 | E2_205 | ||||
E1_141 | Abel | Abel, Karl von, bajersk statsman, född 1788 i Wetzlar. 1832 sändes han till Grekland såsom medlem af den regering, hvilken styrde landet de första åren efter konung Ottos tronbestigning, men återkallades redan 1834 till följd af oenighet med sin ämbetsbroder grefve Armansperg. Han öfvertog år 1837 inrikesministeriet i ... | 2 | E1 | E2_206 | ||||
E1_142 | Abel | Abel, Heinrich Friedr. Otto, tysk historieskrifvare, född 1824 i Reichenbach i Würtemberg, död 1854. Efter grundliga historiska studier vid de förnämsta tyska universiteten blef han i Berlin medarbetare i Pertz Monumenta historica Germaniæ, för hvars räkning han ordnade till tryckning en samling schwabiska urkunder frå... | 2 | E1 | |||||
E1_143 | Abel de Pujol | Abel de Pujol [ dö pysjåll ], Alexandre Denis, fransk historiemålare, f. i Valenciennes 1787, d. i Paris 1861. Studerade först under Davids ledning och utbildade sig sedermera i Rom, der han så ifrigt egnade sig åt antikens studium, att till och med hans religiösa figurer blefvo hållna i starkt antikiserande stil. Han ... | 2 | E1 | E2_211 | ||||
E1_144 | Abélard | Abélard, skolastiker. Se Abailard. | 0 | E1 | |||||
E1_145 | Abelia | Abelia R. Br., växtslägte af nat. fam. Caprifoliaceæ, Tetrandria Monogynia L., buskar med motsatta blad och sköna, hängande trattformiga blommor i bladvecken. Åtskilliga arter, härstammande från Indien, Kina, Japan eller Mejico, odlas äfven hos oss. Slägtet är uppkalladt efter Cl. Abel, som var läkare vid Lord Amhersts... | 0 | E1 | |||||
E1_146 | Abel | 2. Abelin, Gustaf Rudolf, militär, statsman, den föregåendes broder, född i Linköping 1819. Sin militära bana begynte han 1837 såsom volontär vid Första lifgrenadier - regementet ; undergick officersexamen 1839 och utnämndes s. å. till underlöjtnant vid Nerikes regemente, der han blef löjtnant 1846, regementsqvartermäs... | 0 | E1 | |||||
E1_147 | Abelin | Abelin, Johann Philipp, tysk författare, som äfven skref under namnen Abeleus, Phil. Arlanibäus och Joh. Ludw. Gottfried eller Godofredus, var bördig från Strassburg, der han dog emellan åren 1634 och 1637. A. gjorde sig mest bekant såsom grundläggare af Theatrum Europæum, ett historiskt arbete, af hvilket han sjelf sk... | 2 | E1 | E4_160 | Q63072 | |||
E1_148 | Abeliter | Abeliter ( äfven Abelonier, Abelianer o. Abeloniter ). 1 ) Kristen ( troligen gnostisk ) sekt i trakten af staden Hippo Regius i norra Afrika, omnämnd af Augustinus, men utdöd före hans tid. Den bestod af män och qvinnor, som för att ej fortplanta arfsynden i verlden ingingo blott andliga äktenskap. De ville deruti lik... | 0 | E1 | |||||
E1_149 | Abelmoschus | Abelmoschus ( l. Hibiscus ) tetraphyllus Grah., växt af nat. fam. Malvacece, Monadelphia Polyandria, från Ostindien, innehåller i den mognade stammen bastfibrer af lingul eller ljusbrun färg, hvilka ofta förekomma i handeln som jute, som annars fås af Corchorus - arter. A - n. | 0 | E1 | |||||
E1_150 | Abelsorden | Abelsorden. Se Abeliter, 2. | 0 | E1 | |||||
E1_151 | Abenakis | Abenakis, en nu nästan utdöd nordamerikansk indianstam som lefde i Kennebecs floddal i staten Maine. | 0 | E1 | |||||
E1_152 | Abendberg | Abendberg, berg i Schweiz, kantonen Bern, berömdt för sin natursköna utsigt. År 1841 anlades der af d : r Julius Guggenbühl ( f. 1816 i Zürich, d. 1863 ) en helsovårdsanstalt för kretiner, hvilken, såsom den första i sitt slag, väckte mycket uppseende, men senare vanvårdades till följd af bristande intresse derför hos ... | 1 | E1 | Q1960673 | ||||
E1_153 | A bene placito | A bene placito [ platjito ], Ital. ( af Lat. bene, väl, godt, och placere, behaga ), musikt., efter godtycke. Jfr A piacere. | 0 | E1 | |||||
E1_154 | Aben - Esra | Aben - Esra, egentl. Abraham ben - Mair ben - Esra, en af medeltidens lärdaste judar, född i Toledo omkr. 1100 ( året uppgifves olika ). Han tillbragte sin mesta tid på resor i Europa och dog troligen omkr. 1175 i Rodez i Languedoc. ( Äfven om hans dödsår finnas ganska skilda uppgifter, och många antaga dessutom, att h... | 2 | E1 | |||||
E1_155 | Abenserragerna | Abenserragerna, högättad morisk familj, härstammande från Aben Serrag, en motkonung i Granada ( omkr. 1050 ). Abenserragerna spelade en ganska betydande rol i de inre och yttre strider, som utkämpades i Granada under det moriska väldets sista dagar, hvarför deras bragder och tragiska öden förhärligats af spanska roman ... | 0 | E1 | |||||
E1_156 | Abeokuta | Abeokuta, stad i Afrika. Se Abbeokuta. | 1 | E1 | E2_229 | ||||
E1_157 | Aberayron | Aberayron [ abörerön ], hamnstad i Wales, Cardiganshire, vid Cardigan - bugten. 15, 242 innev. ( 1871 ). | 1 | E1 | E2_232 | ||||
E1_158 | Aberbrothick | Aberbrothick [ abörbråthik ] eller Arbroath [ Arbråth ], hamnstad i Skotland, vid Nordsjön, i Forfarshire. 20, 169 innev. ( 1871 ). Skeppsbyggerier, liflig handel, linspinnerier. Nära hälften af befolkningen är på ett eller annat sätt sysselsatt med linnemanufaktur. I närheten ett präktigt fyrtorn, Bell Rock. | 1 | E1 | |||||
E1_159 | . Abercr | 2. Abercromby [ abörkråmbi ], James, sakförare, den föregåendes son, född 1776. Inträdde år 1807 i parlamentet, hvarest han slöt sig till whigpartiet, och var 1834 medlem af första Melbourne - ministèren. Blef 1835 talman i underhuset. Upphöjdes 1839 till pär som Lord Dunfermline. Död 1858. | 2 | E1 | |||||
E1_160 | Aberdeen | Aberdeen [ abördin ], George Hamilton Gordon, earl af A., engelsk statsman, född i Edinburgh 1784. Tillhörde en gammal skotsk adelsslägt. Han uppfostrades i skolan i Harrow tillsammans med Byron, Peel och Palmerston samt afslutade sina studier vid universitet i Cambridge 1804. Redan 1801 hade han gjort vidsträckta reso... | 2 | E1 | E2_242 | Q24631 | |||
E1_161 | Aberdeen | Aberdeen [ abördin ]. 1 ) Shire på Skotlands östra kust, 88 qv. - mil, 244, 603 innev. ( 1871 ). Marken skogbevuxen och bergig ( Grampian - bergen 4, 300 fot ) ; klimatet rått och fuktigt. Hälften af innevånareantalet sysselsatt med handel och fabrikation. 2 ) New Aberdeen [ nju ], stad i Skotland, Aberdeenshire, beläg... | 1 | E1 | E2_241 | E3_179 | E4_176 | ||
E1_162 | Aberli | Aberli, Joh. Ludw., schweizisk målare och tecknare, f. 1723, d. 1786 i Bern. Målade och etsade företrädesvis schweiziska utsigter och kan anses vara grundläggaren af den utbredda konstindustri, som förfärdigar kolorerade afbildningar af schweiziska landskap och folkdrägter. | 2 | E1 | |||||
E1_163 | Abernethy | Abernethy [ abörnithi ], by i Skotland, Pertshire, vid Tay. 984 innev. ( 1871 ). Var fordom säte för pikternas konungar, från hvilkas tid ett 74 fot högt, rundt torn ännu qvarstår. Vester om A., i byn Forteviot, besegrade år 842 Kenneth, skoternas konung, pikterna och blef derigenom konungariket Skotlands grund | 1 | E1 | E2_244 | ||||
E1_164 | Aberration | Aberration ( af Lat. aberrare, afvika ), afvikning från en bestämd riktning. 1 ) Astron., den skilnad mellan himlakropparnas observerade och verkliga läge, som beror deraf, att ljuset förnimmes från den i rörelse stadda jorden, hvars hastighet är märkbar i förhållande till ljusets. Aberrationsfenomenet bevisar jordens ... | 0 | E1 | |||||
E1_165 | 2 ) Sf | 2 ) Sferisk A. eller afvikning, fys., kallas den egenskapen hos sferiska speglar och linser, att från en och samma lysande punkt utgångna ljusstrålar efter reflexion eller brytning icke å nyo exakt sammanträffa i en och samma punkt. De s. k. centralstrålarne, hvilka träffa spegeln eller linsen nära centrum, skära nämli... | 0 | E1 | |||||
E1_166 | Aberrera | Aberrera, förirra sig, gå vilse, taga fel, afvika från bestämd riktning. Jfr Aberration. | 0 | E1 | |||||
E1_167 | Abert | Abert, I. I., tonsättare, f. 1832 i Kochowicz i Böhmen. Efter slutade studier vid konservatorium i Prag anställdes han vid hofkapellet i Stuttgart 1855. Han har komponerat [ rättelse nf : aa 0005 ] konserter, symfonier, pianomusik och operor ( A - storga, König Enzio m. fl. ). | 2 | E1 | E2_249 | Q550772 | |||
E1_168 | Aberystwith | Aberystwith [ aböristoith ], hamnstad i Wales, Cardiganshire, vid Rheidiols och Ystwiths sammanflöde. 6, 898 innev. ( 1871 ). Silfver - och blygruvor i grannskapet. Hafsbad. | 1 | E1 | E2_250 | ||||
E1_169 | Ab esse ad posse valet a posse ess non valet consent | Ab esse ad posse valet, a posse ad esse non valet consequentia, Lat., log., från någontings verklighet kan man sluta till dess möjlighet, icke från någontings möjlighet till dess verklighet. | 0 | E1 | |||||
E1_170 | Abessinien | Abessinien ( eller Abyssinien ), på arabiska Habesch, är det sedan 1600 - talet gängse namnet för den landsträcka i östra Afrika, som begränsas af Nubien i n. v., Röda hafvet i ö., floden Havasch i s. ö. och Bahr - el - asrak ( Blå floden ) i s. v. och v., och som utbreder sig mellan 7° och 16° n. br. samt 53° | 1 | E1 | E2_253 | ||||
E1_171 | Abessinierna hafva | Abessinierna hafva, enligt arabiska sägner, invandrat från Jemen. Deras äldsta historia är fylld af sagor, men bevisar dock, att de redan i en aflägsen forntid uppnått en viss grad af odling. Deras historiska tid börjar med etiopiska riket, eller riket Axum ( jfr Etiopien ). Kristendomen infördes efter 330 e. Kr. af Fr... | 0 | E1 | |||||
E1_172 | Abessivus | Abessivus ( af Lat. abesse, vara borta ), namn på en kasus i finskan, som utmärker brist eller saknad af något. Den ändas på tta, t. ex. kala, fisk, kalatta, utan fisk. | 0 | E1 | |||||
E1_173 | Abeville | Abeville, fästning i Frankrike. Se Abbeville. | 1 | E1 | |||||
E1_174 | Abgar | Abgar ( Lat. Abgarus ), titel på 28 konungar af Osroeniska riket i Edessa i nordvestra Mesopotamien. Den fjortonde af dessa, en samtida till Augustus och Tiberius, Abgar Uchomo ( d. ä. den svarte ), är bekant för den brefvexling han uppgifves hafva fört med Kristus. Eusebius från Cesarea ( i 4 : de årh | 0 | E1 | |||||
E1_175 | Abgatorium | Abgatorium. Se Abctuorium. | 0 | E1 | |||||
E1_176 | Abgregation | Abgregation ( af Lat. ab, från, och grex, hjord ), afsöndring från ett sällskap. | 0 | E1 | |||||
E1_177 | Abib | Abib (, senare kallad Nisan ), förste månaden af judarnes kyrkoår, den sjunde af det borgerliga året ; motsvarar slutet af Mars och början af April. Bestämdes till utgångspunkt för den kyrkliga tidräkningen, derför att judarnes utvandring ur Egypten inträffade på 14 : de dagen af denna månad ( 2 Moseb. 12 : 2 ). | 0 | E1 | |||||
E1_178 | Abich | Abich, Wilhelm Hermann, tysk geolog och resande, född 1806 i Berlin. Han studerade naturvetenskaper derstädes, gjorde derefter som privatman flere vetenskapliga resor i Italien och på Sicilien, blef 1842 professor i mineralogi vid universitetet i Dorpat, 1853 medlem af vetenskapsakademien i Petersburg och slutligen sta... | 2 | E1 | E2_265 | ||||
E1_179 | Abies | Abies, bot., det vetenskapliga namnet på granslägtet af barrträdens familj ( nat. fam. Coniferæ L., underafdelningen Abietineæ Rich. ). Granslägtet skiljes från öfriga barrträd, derigenom att barren sitta ensamma ( ej två eller flere tillsammans ), i strödd ordning eller riktade åt två sidor å grenskotten. Samlingarna ... | 0 | E1 | |||||
E1_180 | Abietineæ | Abietineæ, bot. Enligt Parlatores framställning af nat. fam. Coniferæ, barrträden, delas denna i grupperna Abietineæ och Taxineæ, de förra med kotte, de senare med mjuk bärlik frukt. De förra bestå af undergrupperna Araucarieæ och Pineæ, hvilkas blommor äro skildkönade. De särskilda könen sitta hos en del på olika, hos... | 0 | E1 | |||||
E1_181 | Abigajil | Abigajil, den rike Nabals hustru, om hvilken det i bibeln berättas, att hon genom skänker blidkade den vrede, som Nabals otacksamhet och girighet uppväckt hos konung David. Efter Nabals död tog David henne till hustru ( 1 Sam. 25 kap. ). | 2 | E1 | E2_269 | ||||
E1_182 | Abild | Abild, socken i Halland, Halmstads län, Årstads härad. Arealen 13, 684 tunnland. 33 1 / 4 ofm., 25 5 / 6 fm. mtl. 964 innev. ( 1874 ). Patronelt pastorat af 3 : dje kl., Göteborgs stift, Halmstads kontrakt. Patronaträtten tillhör egaren af Hjulebergs säteri. Forna namn : Abeld, Abelt, Abolt. | 1 | E1 | E2_271 | E3_218 | E4_203 | ||
E1_183 | Abildgaard | Abildgaard [ - gård ], gammal dansk adlig ätt. Bland dess medlemmar må nämnas Tyge A., som var drotsete hos hertig Valdemar af Sönderjylland och jämte denne, med anledning af ett upprorsförsök mot Erik Glipping ( kon. 1259 - 1286 ), hölls fången å Söborg slott på Själland. Det var om denna då mäktiga ätt, som Margareta... | 0 | E1 | |||||
E1_184 | Abildgaard | Abildgaard [ - gård ]. 1 ) Sören A., norsk tecknare och målare, f. i Kristianssand 1718, d. i Köpenhamn 1791. 2 ) Peder Kristian A., den föregåendes son, berömd djurläkare, f. 1740 i Köpenhamn, stiftare af denna stads kongl. veterinärskola ( 1773 ), vid hvilken han utöfvade en betydelsefull verksamhet såsom lärare och ... | 2 | E1 | E2_273 | E3_220 | Q2622415 | ||
E1_185 | Abimelek | Abimelek (, sannolikt en gemensam benämning för alla de filisteiske konungarne, likasom Farao för de egyptiske. Jfr l Sam. 21 : 10 med Ps. 34 : 1 ). 1 ) Namn på tvänne filisteiska konungar i Gerar, af hvilka den ene var samtidig med Abraham, den andre med Isak ( l Moseb. 20, 26 kap. ). 2 ) En af Gideons söner, hvilken | 0 | E1 | |||||
E1_186 | Abingdon | Abingdon [ abingdön ]. 1 ) Stad i England, Berkshire, vid Great - Western - jernbanan, nära Oxford, 5, 799 innev. ( 1871 ). Stor spanmålshandel på London. 2 ) Stad i Förenta staterna, Virginien, hufvudort i Washington, på gränsen mot Tenessee. 1, 500 innev. I närheten ligger Emory med det af metodisterna 1838 grundade ... | 1 | E1 | E2_276 | ||||
E1_187 | Ab intestato | Ab intestato, Lat, jur., utan testamente, d. ä. på grund af lag. Motsatsen : ex testamento, genom testamente. Se Successio. | 0 | E1 | |||||
E1_188 | Abiponer | Abiponer, indianstam i Argentinska staterna vid La Plata - flodens stränder, ett tappert ryttarfolk, som fört ständiga krig med spanjorerna. Antalet omkr. 5, 000. | 0 | E1 | |||||
E1_189 | Abiturient | Abiturient ( Lat. abiturus, af abire, afgå ), lärjunge, som är färdig att lemna ett läroverk, för att afgå till ett annat högre, i synnerhet till ett universitet. Abiturient - examen, afgångsexamen, mogenhetspröfning. | 0 | E1 | |||||
E1_190 | Abja | Abja, ( ). 1 ) En konung öfver Juda rike 957 - 955 f. Kr., konung Rehabeams son, samtida med Israels konung Jerobeam, hvilken han besegrade i krig ( 1 Kon. 15 kap., 2 Krön. 13 kap. ). | 2 | E1 | |||||
E1_191 | Abjatar | Abjatar ( ), son af öfverstepresten Ahimelek, var af sin slägt den ende, som undkom vid det blodbad Saul anställde på presterna i Nob. A. blef sedan öfversteprest under Davids regering, men förvisades af Salomo till staden Anatot, emedan han deltagit i Adonijas stämplingar. Jfr Ahimelek. | 2 | E1 | E2_284 | ||||
E1_192 | Abjuration | Abjuration ( af Lat. ab, af, och jurare, svärja ), afsvärjande, edligt förnekande. Eng. jur., den ed, hvarigenom en brottsling förband sig att inom bestämd tid för alltid lemna landet. | 0 | E1 | |||||
E1_193 | Ablaktera | Ablaktera ( af Lat. ab, af, och lac, mjölk ), afhålla från modersmjölken, afvänja barn från modersbröstet. Trädgk., sugympa, förädla fruktträd. | 0 | E1 | |||||
E1_194 | Ablations - teori | Ablations - teori ( Lat. ablatio, af auferre, bortföra ), jur., den teori, enligt hvilken till begreppet stöld hör, icke endast att tjufven skall hafva berört någon en annan person tillhörig sak i afsigt att tillegna sig den samma, utan äfven flyttat henne från det ställe, der hon förut fans, till något annat ställe, d... | 0 | E1 | |||||
E1_195 | Ablativ | Ablativ l. Ablativus ( af Lat. ablatus, af auferre, bortföra ), namn på en kasus i nominas deklination. Den har i sanskrit, latinet och fornbaktriskan en särskild form, som i andra indoeuropeiska språk ersättes genom genitiv, dativ eller ett nomen med preposition. I sin ursprungliga betydelse betecknar ablativen ett hv... | 0 | E1 | |||||
E1_196 | Ablegat | Ablegat ( af Lat. legare, afsända ), sändebud, i synnerhet påfvens sändebud vid utomordentliga tillfällen ; äfven magnatombud vid den ungerska riksdagen. | 0 | E1 | |||||
E1_197 | Ablution | Ablution ( af Lat. abluere, aftvätta ), tvagning, rening, bad. Hos romarne : tvagning före offringen. I katolska kyrkan förstås med A. kalkens sköljning med vin efter nattvarden. ( Vid samma tillfälle tvår presten sina fingrar med vin och vatten, hvilket kallas purifikation. ) Abluentia, med., rensande, afförande medel... | 0 | E1 | |||||
E1_198 | Abner | Abner ( ), Sauls syskonbarn och härförare. Gjorde efter denne konungs död hans son Isboset till konung öfver hela Israel med undantag af Juda stam, som hyllade David, | 2 | E1 | E2_299 | E3_238 | |||
E1_199 | Abnoba | Abnoba är hos Tacitus och Plinius benämningen på Schwarzwald, hvarest man i senare tider funnit altar - inskrifter, som omnämna en Diana abnoba. Senare namn voro Silva Marciana och Rauraci montes. | 1 | E1 | |||||
E1_200 | Abnorm | Abnorm ( af Lat. ab, från, och norma, regel ), afvikelse från det lagbundna, naturliga ; [ rättelse nf : aa0005 ] oregelbunden. Med., onaturlig, sjuklig, missbildad. Abnormitet, afvikelse från det lagbundna, naturliga ; oregelbundenhet. | 0 | E1 |
Subsets and Splits
No community queries yet
The top public SQL queries from the community will appear here once available.